Aktiv dödshjälp

Idag skriver Stellan Welin på SvD Brännpunkt om att hjälpa svårt sjuka i livets slutskede. Idag ligger beslutet om att avsluta livsuppehållande behandling i stort i läkarens händer, inte i patientens eller dess anhöriga. Dvs de anhöriga får ta beslutet av avsluta behandling men det är på läkarens inrådande.

Är man obotligt sjuk och vil avsluta sitt liv innan man blir så sjuk att man endast är sjukhusliggandes då har man inget val alls. Eller man kan vänta tills man blir så sjuk att man hamnar i respirator som man sen kan begära att den stängs av. Är det ett värdigt slut? Är det inte mer värdigt att man får avsluta sitt liv innan man hamnar i respirator?Man kan också avstå värska och näring, då dör man också. En långsam död där man saktar torkar ut och tillslut tvinar bort. Är det värdigt? Det låter inte särskilt värdigt i mitt öra, att man låter människor torka ut. Undrar hur lång tid det tar? I alla dessa fall ligger beslutet inte i patientens hand, utan i läkarens. Det är alltså läkarens moral och inställning som avgör om man ska få avluta sitt liv när det inte finns någon återvändo.

Värdigt här skulle vara att patienten själv fick välja när det var dags att avsluta sitt liv för att slippa bli sängliggandes och förtvina bort alternativt hamna i resirator där man inte ens längre är medveten om sin omgivning.

MEN. Som vanligt är jga lite kluven till hur man ska göra med lagstfitningen. Ska vi tillåta aktiv dödshjälp eller läkarassisterat självmord?

Medhjälp till självmord är inte olagligt i Sverige, så läkarassisterat självmord ligger inte långt borta. Men hur kan man vara säker på att det är vad patienten verkligen vill? Räcker det att man skrivit på ett papper? Det är ändå ett oåterkalleligt beslut, och sånna beslut tycker jag alltid man ska vara försiktig med.

Men patienter förtjänar också att få avsluta sina liv värdigt och ibland kan ett självmord kanske vara det värdigaste.

Annonser

Det här med tjejlopp

Hittade den här intressanta artikeln i Västerbottenskuriren. Den handlar om att i tjejlopp förväntas du inte prestera utan ”det viktiga är att delta”. Jag har länge diskuterat och funderar kring tjejlopp. Av ren princip så ställer jag aldrig upp i sådana lopp, och jag är inte intresserad av att göra någon tjejklassiker. Framför allt handlar det om att jag tycker att tjejlopp förminskar kvinnan. ”Hej hej, här får ni ett lopp som är lite enklare och som inte går ut på att vinna bara ha lite roligt”. Vårruset hade inte ens tidtagning förrut, som om kvinnor inte var intresserade att mäta sin prestation. Artikeln bemöter att tjejloppen finns till med en underton att kvinnor inte är intresserade av att tävla. Jag undrar vad det kommer ifrån? Är det någon slags norm att män gillar att tävla mot varandra och sig själva men att kvinnor bara vill ut och träna för det sociala. Till artikeln fanns en fråga och de flesta hade svarat att de är med i tävlingar för att det är en bra motivator till att träna och så är det nog men att tävla faktiskt kom på andra plats.

Jag vill tro att kvinnor precis som män vill tävla. Men varför utgår inte tjejloppen från det och varför är så många med i tjejloppen?

Det värsta med tjejvarianterna av de klassiska loppen är för mig att de är en tredjedel så långa som ursprungen och det säger att kvinnor inte skulle orka springa, cykla, simma och åka skidor lika långt som män. Vilket ju bara är bull shit.

Att skriva en kandidaturtext

Sitter och kämpar med att få ihop en vettig text om mig själv på 300 tecken (inklusive blanksteg) där jag ska försöka få fram något poltiskt och lite om mig själv. Jag har nämligen blivit nominerad till kommunfullmäktige i Solna för folkpartiet. Dvs, jag har blivit nominerad att ställa upp i provvalet, som är ett intern val i partiet för att i ett senare skede använda som vägledande då listan ska fastställas. 300 tecken är extremt lite, jag skrev snabbt ner lite tankar och det blev 470 tecken, så nu gäller det att banta ner det. Kort tala om vem jag är och varför jag vill sitta med i fullmäktige. Egentligen är det lätt, för vad jag vill är:

Att ALLA barn ska få en trygg, likvärdig uppväxt för att själva kunna utvecklas till vad de vill.

Att ingen ska begränsas i avseende av kön, sexualitet eller etnicitet.

DÄRFÖR:

Behövs en normkritisk genusmedveten förskola och skola. Att vi aktivt jobbar mot diskriminering och särbehandling där inga barn, ungdomar eller vuxna känner sig utsatta i sin vardag.

Därtill vill jag så klart att Solna Stad ska drivas med ett liberalt tankesätt där alla vuxna människor tar ansvar för sitt egna liv medans kommunen finns där för de svaga i samhället som stöd när något går på tok.

MEN! Det där var ju fler än 300 tecken. Så vad gör jag nu? Jo, jag bantar ner det jag precis skrev och sen återkommer jag med fler inlägg här där jag kan bre ut mig lite mer.

I kategorin vidrigt

image

Det här är så sjukt att man baxnar.  Att det finns män som på allvar tror att thaimassage är lika med prostitution. I vilken verklighet lever de?

Stockholm Pride och Ryssland

jobbade på ett långt inlägg om Baltic Pride och Ryssland men kom massa andra saker emellan. Så nu ett kort inlägg om Stockholm Pride och Ryssland.

Idag öppnar Pride Park på Östermalms IP och jag ska dit en kort stund ör lite mingel och invigningsgalan. Som vanligt pratas det om att Pride inte behövs i Sverige, att det är ett stort jippo där bögar och flator springer omkring nakna på stan. Men jag håller som vanligt inte med. Visst har HBTQ-personer i Sverige samma juridiska rättigheter som heterosexuella (saknas fortfarande en massa lagstiftning, tar det en annan gång), men det finns så mycket mer att göra och det handlar framför allt om inställning, diskriminering och heteronormen. Sådant vi inte kan lagstifta om utan bara opinionsbilda kring.

Men Stockholm Pride handlar också om att visa omvärlden att här kan vi manifestera kärlek på lika villkor och visa för HBTQ-kämpar i andra länder att det finns en framtid som kan se ljus ut.

När det är olagligt att sprida ”gay-propaganda” i Ryssland, när turister som är hbt-personer fängslas i Ryssland, när sådant här sker i Ryssland,  så står vi på deras sida och visar att det är inte OK. Men i Sverige får man vara precis som man vill.

Signa gärna upp på det facebook-eventet Svenska ambassaden i Ryssland hissar regnbågsflaggan under PRIDE. För att uppmana ambassaden i Ryssland att visa att Sverige stödjer HBTQ-personer i Ryssland. Än så länge har ambassaden sagt att de inte kan göra det pga sin praxis, men det är inte för sent för dem att ändra sig.

Upphävande av kravet på sterilisering för ändrad könstillhörighet

Så nu har proppen äntligen kommit om ”Upphävande av kravet på sterilisering för ändrad könstillhörighet”. Det är ju fantastiskt att det fr.o.m den 1 juli kommer vara möjligt att ändra könstillhörighet utan att behöva sterilisera sig. Dvs, det här betyder att en byter juridiskt kön, alltså i princip en siffra i personnumret. Men det finns några saker som jag reagerar på. Som t.ex:

”kravet på sterilisering och förbudet mot bibehållen fortplantningsförmåga inför ändring av könstillhörighet i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall tas bort.” 

Lagen heter alltså lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. I vissa fall? Jag försöker förstå vilka fall det inte gäller och det jag kan utläsa är att det gäller barn/ungdomar under 18 år. I HBT-liberar skrev vi i vårt remissvar att vi tyckte att artonårsgränsen skulle tas bort och att det istället skulle stå att man fick byta könsidentitet när man uppnått mogen ålder eller 18 år. Jag tycker det är fullt rimligt att man ska få möjlighet att byta innan man fyllt 18. Speciellt då många vet redan som barn att de lever i fel kropp. Då vi också vet att det är möjligt att börja behandling och stoppa puberteten, den period som är känsligast för en tonåring och extra känslig för en transperson. Men propositionen kommenterar det på följande sätt:

När det gäller frågan om åldersgränsen för ändring av könstillhörig-heten har regeringen tidigare (prop. 2011/12:142) redovisat sin bedöm-ning att flera frågor som aktualiseras vid en ändring av åldersgränsen behöver analyseras ytterligare innan det går att ta ställning till om ålders-gränsen för ändring av könstillhörigheten kan ändras. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Så här hoppas vi på att det kommer att utredas vidare och att det i framtiden blir möjligt även för personer under 18 år att kunna byta könsidentitet.

Men propositionen följer också att personer som väljer att behålla sina könsorgan vid ett könsidentitetsbyte kommer att kunna bli föräldrar och också spara könsceller till framtiden om man väljer att göra en fullständig transition. Men hur det fungerar i realiteten är mycket höljt i dunkel, då vi fortfarande har faderskapspresumtion, så hur funkar det om en man föder ett barn eller en kvinna blir pappa? Och så länge vi inte har surrogatmödraskap så spelar det ju inte så stor roll om man sparar sina ägg eftersom man inte kan använda de iaf.

Många funderingar och fortfarande mycket kvar att göra. Jag ska läsa vidare i proppen.

Men än så länge är jag GLAD.

Dags att kicka igång igen…

…med ett kort inlägg om rökning. Rökning som är något av det värsta jag vet, som luktar illa, kostar massa pengar och gör brukarna sjuka på många olika sätt. Ja, jag är idag glad för att rökförbud infördes på restauranger, barer, pubar och nattklubbar. Det är skönt att kunna gå ut och inte lukta illa när man kommer hem. Det är säkert bra för de som jobbar inom branschen att slippa passiv rökning. Jag minns inte idag vad jag tyckte när förbudet infördes men som liberal borde jag resonerat som så att det inskränker folks frihet att inte få röka men inskränker också andras frihet att slippa rök. Så kluven som vanligt. Som det är idag är det inte aktuellt att gå tillbaka till att tillåta

MEN! Nu hör jag på radio att det diskuteras ett totalförbud fr.o.m. 2025. Hallå! Hur galet är inte det. Gick det bra när man förbjöd alkohol i USA eller hade motbok i Sverige? Nej det blev mer smuggling. Men det är inte anledningen till att jag motsätter mig ett totalförbud. Det gör jag för att jag TROR att vuxna människor kan ta beslut över sina egna liv om de ska röka eller inte. Jag vill inte att folk röker hemma hos mig, men det är mitt hem, jag bestämmer. Men vill någon annan röka hemma så får de göra det. Jag tycker det är bra att man inte röker i busshållplatskurer, men utanför måste det vara ok. Så länge de fimpar i en papperskorg och inte på gatan.

SÅ, nej inga totalförbud. Jag tror och hoppas att det inte kommer hända. Det skull eliksom inte funka

Lite mer frihet och lite mindre paternalism

HBT-flyktingar

Igår hade HBT-liberaler en talarkväll om flykting- och asylpolitik med fokus på HBT. Frida Johansson Metso, ordförande för Farr och partistyrelseledamot i fp kom och pratade. Det var mycket intressant och uppenbart finns det mycket att göra. Trots att hbt-personer är skyddade av Genevekonventionen och har asylskäl får inte alla stanna i Sverige. T.ex måste man bevisa att man är homosexuell hur man ny gör det. Dessutom måste man vara trovärdig och berätta allt vilket kan vara svårt om man varit med om något traumatiskt. Transpersoner ska vi inte ens prata om.

Som sagt finns mycket att göra som politiker.

Fredag!

Äntligen fredag. Yes, då kan man sova imorgon tänker ni. Eller jag gör i alla fall alltid det. Men, nej inget sovande för mig. För imorrn är det årsmöte med Folkpartiet Stockholms län. Jag är inte ombud, så jag får ”bara” vara med och ha yttranderätt men ingen rösträtt. Vet inte om jag kommer vara så aktiv, mer lyssna tror jag. Sen efter lunch är det Stockholmskonferensen då det ska diskuteras kring det nya partiprogrammet som ska antas nästa år.
Här gäller det däremot att höras och lägga fram vettiga argument. Men utgångspunkt är att i sann liberal anda säga nej till alla förslag där man vil styra hur folk ska leva så väl som det gäller hur man tar sig fram, vad man stoppar i sig och vilken slags utbildning man vill ha. Och säga JA till allt som gör att vi känner oss lite friare.

Får se hur det går, tror att jag anmält mig till att vara med och diskutera skola och vård- och omsorg

Saker som gör mig arg och upprörd

Det har varit mycket på sista tiden. I mitt liv men också i debatten som jag inte lyckats ha tid att kommentera kring. Svårt att vara aktiv när man samtidigt måste jobba och driva forskningen framåt.

Men i alla fall. Om jag inte hinner skriva långa inlägg kan jag åtminstone kommentera kort om saker som jag funderar på nu och som gör mig mer eller mindre upprörd. Det blir en lista:

  • Syrien! Homs! varje dag får vi höra om nya övergrepp på barn, kvinnor och män. Jag tänker mest på de oskyldiga barnen. De som inte har gjort något, de som inte valt att födas på denna plats. Hur kan en ledare för ett land vara så brutal mot sin egen befolkning allt för att få ha makt. Vad ska omvärlden göra? USA och Storbritannien har kommit överens om att inte göra någonting. David Cameron tycker att det skulle vara bäst om al-Assad avgick. Jaha? men vem tycker inte det. Det där var ju inte ens ett riktigt uttalande. Om du har tid, gå på manifestation idag på Norrmalmstorg i Stockholm 17.30
  • Hen! Komigen varför denna diskussion, det är ett pronomen, som gör livet lite lättare. Om du inte vet vilket kön en person har eller vill tala om fler olika kön, använd hen, svårare än så är det inte.
  • Tvångssteriliseringar! Nu har ju KD ändrat sig så man behöver inte vara så upprörd, det ska upp i riksdagen innan sommaren så lagändringen går igenom snart. Dessutom har det ju kommit en dom som säger att det bryter mot Europakonventionen så egentligen kan man bara hänvisa dit och vägra sterilisera sig vid könsbytet. Men bra att lagen ändras så att vi vet var staten står.
  • Rökförbud! Räcker det inte nu. Kan vi inte sluta förbjuda saker och vara tillåtande istället. Förbjud det som skadar andra men låt alla göra vad de vill med sina kroppar.
  • Surrogatmödraskap! Samma sak här. Om någon vill upplåta sin livmoder för att ett barnlöst par ska bli lyckliga så låt den personen göra det, och om kvinnan vill ha betalt för det så fine.

Det var allt för denna gång.